2006-09-15 av micke

Under Mayhem-festivalen i Åre hade den norska distributören av Norco, Barry Q A/S, den stora vänligheten att låna ut ett exemplar av Norcos top-of-the-line downhillcykel, Team DH.

 

 

 

 

Text: Mikael Jonsson, Per Henningson Foto: Mikael Jonsson, Per Henningsson

 

Direkt man tittar på Norco Team DH slås man av hur påkostat utrustad den är. En Marzocchi 888RC2X i fronten, Fox DHX5-bakdämpare, SRAM X.0 reglage och bakväxel samt Saintbromsar som håller farten nere när så behövs. Hjulen är byggda på Hadleynav både bak (150mm brett, 12mm genomgående axel) och fram ekrade via DT Alpine III ekrar till lätta Alex Supra D fälgar. Som grädde på moset roterar gaffeln i ett Chris King-styrlager. Var på Team DH man än lägger ögonen så riktigt glimmar dollartecknen och det enda på denna hoj som finns att slänga mer pengar på är däck som passar det berg du tänkt rulla nedför.

Exemplaret vi rullade var storlek small med en effektiv överrörslängd på 572mm. Den enda andra storleken, medium, blir bara längre, inte högre. 232mm fjädringsväg baktill och 200mm i fören ger ett gott skyddsnät när man hamnar där man inte tänkt. Den fulladdade Norco Team DH väger in på 20.8kg. 

Micke tänkte direkt han hoppade på och började trampa att "skit, det här kommer bli dyrt" och då tänkte han bara på baknavet. Hadleys många greppunkter i frihjulet ger en mycket direkt och trevlig känsla ,i pedalerna, som kan vara beroendeframkallande. Men vi startar i rätt ände, början helt enkelt.

I samband med att vi bytte pedaler på Norcon innan provrullningen lyfte Micke upp den och pustade till av hur tung den kändes jämfört med hans egna cyklar. Det är förvånande hur denna känsla helt försvinner när man kör den. På berget känns Team DH lätt och kvick att ändra riktning, nästan busig. Lätthanterlig som vilken all-mountainhoj som helst, tyckte Pelle efter ett par undanmanövrar bland Åreskutans utströdda klippblock och stenar. Efter att den initiala 'Hjälp, jag vet inte hur man styr'-känslan bytts ut mot en mer bekväm 'Den gör som jag säger'-känsla så började man snarare söka upp och köra över än runt stöket. Bara för att få känna hur den jobbade.

På buskontot kan vi även bokföra att den är lätt att bunny-hoppa och dra upp i manuals. Paradoxalt nog känns Norcon även stabil i hög fart och denna hoj trivs verkligen när det går undan! Det känns som att Team DH manar på och vill åka fortare hela tiden och visar sin verkliga kompetens först när det blir brant och går undan riktigt ordentligt. Nu ska vi ju i och för sig inte ens låtsas att vi kunde pressa Norcon till dess gränser, gubbfrirajders som vi är, utan nöjer oss med att konstatera att cykeln är ruskigt förlåtande. Högfartsstabiliteten ger point-and-shoot-känsla, sikta dit du vill hamna och hojen tar hand om terrängen, och förlåter de misstag piloten gör.

Fjädringen är extremt följsam och raderade ut bromsguppen i cykelparken, och vi menar verkligen att de inte känns, men verkar ändå bottenlös vid större smällar. Den horst-länkade bakfjädringen håller bakhjulet som klistrat vid underlaget även vid hård bromsning. Inget brake-jack, brake-squat eller annat svammel, bara kraftfull, lättdoserad fartminskning från Saint-bromsarna. 

För att återknyta till den initiala tanken om att det kan bli dyrt; ett Hadleynav är ju bara en liten del av en Team DH och efter provturen vill man ha en hel…

 

Norco hittar man i Sverige hos Häggs.

 Kommentera och diskutera artikeln.