2008-07-04 av the_TnT

En regntung lördag styr vi kosan mot Myresjö mitt i Småland. Det lilla samhället i Vetlanda kommun har blott 644 invånare, koncernen BWG Homes AB – där Myresjöhus AB ingår – har cirka 650 anställda och deras lokaler ser ut att vara långt större än resten av samhället.

Men det är inte hus vi kört de 40 milen för att prata om, nej, vi ska till den nedlagda ICA-butiken där Sivert Hägg bokstavligen inrett sitt kontor i den gamla mjölkdisken.

Text: Tobbe Arnesson Foto: Harri Manni

- Dörrarna till mjölkdisken är kvar, det är bra för då ser jag när kunderna kommer in och behöver jag en pärm från kassan är det bara att öppna en dörr, säger Sivert.

Men att det varit ICA-butik är inte det första man slås av, synen av sex rader med tätt packade cyklar på det gamla butiksgolvet är allt för pockande för en cykelentusiast. När det visar sig att ett 50-tal av dem är fulldämpade skogscyklar känner man sig som ett barn i en godisbutik.

I ett hörn trängs några landsvägscyklar, sedan följer rader med fulldämpade, sedan blandade mountainbikes, ett par rader diverse cyklar uppblandat med vanliga standardcyklar, en hörna med barncyklar och slutligen en radda med riktigt gamla mountainbikes.

När ögonen vant sig och man faktiskt kan börja se detaljer i detta virrvarr av cykelporr slås man av att det är många cyklar men ganska lite komponenter och tillbehör. På den här lilla orten finns så klart inte så mycket kunder som kan tänkas behöva ett nytt styrlager. En majoritet av kunderna har istället kört ganska långt för att prova ut en ny cykel.

Siverts princip är att det ska finnas gott om cyklar hemma att prova så kunden har större chans att köpa något som faktiskt passar.

En tanke som slår en är att Häggs behöver större lokaler så röran blir mindre, men sen inser man att det inte skulle hjälpa. Det skulle bara bli än mer av samma röra.

 

Men hur kommer det sig att den här lilla orten har en så välsorterad handlare?

Det hela tog sin början 1947 då Siverts far Allan 27 år gammal började sälja cyklar, firman Allan Häggs AB bildades dock inte förrän två år senare och cyklar var ingen renodlad produkt. I slutet av 1950-talet var firman något av en pionjär på motorsågar i Sverige. Den amerikanska motorsågstillverkaren McCulloch förvånades så över de volymer som såldes till den lilla orten i det lilla landet att en representant korsade Atlanten för att inspektera. Allan fick jaga upp en ortsbo som kunde tolka mellan svenska och engelska. Utöver motorsågar såldes även gräsklippare och braskaminer.

Johnny och lillebror Sivert växte alltså upp med cyklar och annat småmekaniskt, under sommarloven hjälpte de till i pappas butik och monterade pedaler redan i 5-6 årsåldern.

- Man skulle kunna säga att jag skruvat med cyklar i snart 50 år, skrattar Sivert.

 

Efter realskolan började Sivert jobba i butiken på heltid men avgaser och olja kröp under skinnet och stockades i halsen, så 2000 delades verksamheten upp och Sivert blev renodlad cykelhandlare medan brodern fortsatte med gräsklippare och motorsågar.

Fast renodlad en sanning med modifikation, vi finner alltjämt några motorsågar, röjsågar och en gammal moped hopträngda med en Merlin i titan.

2007 såldes omkring 300 cyklar av detta enmansföretag, i år räknar dock Sivert med att det blir något färre. Han har nämligen slutat köpa in standardcyklar, istället nischar han in sig på just fulldämpade mountainbikes som han tycker är mycket roligare. För bara ett par år sedan fanns tre fulldämpare i lager och nu är de som sagt mångdubbelt fler.

Majoriteten av dem är Kona och Norco, två märken som prismässigt står sig väl på svenska marknaden.

En svårighet med att nischa in sig på dyrare cyklar ser Sivert i det faktum att en majoritet av befolkningen anser en cykel för 10.000,- är helt vansinnigt. Något vi alla känner till efter att ha svarat på frågan vad vår cykel kostat och sett de rullande ögonen. Att cykling kan vara en hobby likväl som gamla träbåtar tycks långsökt hos gemene man.

Allan, Siverts far, köpte i sin ungdom en cykel för 149,-. Med hans daglön om 2,- tog det 75 dagar att tjäna ihop till den cykeln. Idag tjänar en byggjobbare med 22.500,- i månadslön ihop till en cykel för 10.000,- på bara 17 dagar. Så Sivert tycker det hela är något lustigt.

 

Sivert åker till Eurobike varje år och knyter kontakter med handlare och har den vägen fått inköpskanaler till de flesta av marknadens märken.

Men vissa är betydligt svårare att jobba med än andra, som Santa Cruz. Sivert försökte köpa in märket via den danska generalagenten men det blev stopp från Santa Cruz i USA, generalagent för Sverige har nämligen en minifirma i Norge. Den norska firman har få ramar hemma och priserna är mycket högre än från den danska, delvis p.g.a. tull och moms då Norge inte är ett EU-land. Trots att Norge har EES-avtal med EU.

Andra märken vill inte sälja till Sivert då de tycker han håller för låga priser, en leverantör hotade med dyra rättegångskostnader om han inte tog bort priserna från sin hemsida. Detta trots att vi ska ha fri prissättning i det här landet, men Sivert har varken tid eller råd att processa mot sådana påtryckningar så han skrev priserna på hemsidan i kodform istället.

Svenska agenturen på Commencal ska börja sälja märket även till andra handlare. Men när Sivert hörde av sig var man tveksamma, ryktet om hans prissättning satte käppar i hjulet. Vaga och underliga ursäkter om kontinuitet drogs upp och man ville komma på besök och inspektera verksamheten först.

I lilla Myresjö finns inga konkurrenter till Häggs, men i Vetlanda, Ekjsö och Nässjö finns andra handlare. Dessa verkar dock inte som direkta konkurrenter då de nischar sig annorlunda. Sivert skulle gärna se fler företag i närheten som säljer cyklar, handel driver handel som han ser det.

 

Priserna hålls nere med småländsk mentalitet, buntband återvinns, det är bara en person som ska ha lön och butiken är dåligt uppvärmd. Värme är bara en kostnad som måste läggas på kunden, anser Sivert som istället klär på sig lite extra.

Tack vare hemsidan har Häggs även exporterat en del cyklar, bl.a. till Spanien, England, Irland och Tyskland. Att konkurrera med utlandshandeln ser han därför inte som något problem. Men då pratar vi om kompletta cyklar, komponenter är det som sagt skralt med i butiken.

Alla som pratat med Sivert vet att det är en man som inte har bråttom och gillar att prata, vårt besök varar i fem och en halv timma. Öppettiden överskrids och frun undrar när han ska komma hem.

- Det får ta den tid det tar, säger Sivert. Det händer att kunder i butiken tröttnar på väntan och ger sig av igen, men man kan ju inte säga åt den kund man hjälper för stunden att de måste bestämma sig för fler kunder behöver hjälp. Att ”kränga varor” är ett hatuttryck och kundvård genomsyrar verksamheten, det märks tydligt att Siverts passion är att driva cykelbutik.

På frågan hur många timmar per år han själv hinner cykla kommer svaret snabbt:

- Timmar? Snarare minuter…

 

Kommentera och diskutera.